Imorgon ska jag hålla ett kort tal på koreanska.
Strax ska jag sätta mig och skriva mitt tal. Jag skall på koreanska berätta vad jag heter, var jag kommer ifrån, vad jag gör, var jag bor samt vad jag tycker om. Inte så svårt, men det tar lite tid att stava rätt på koreanska. Måste nämligen lämna in mitt manus.
I fredags träffade jag och Henrik vår koreanske vän "Kay". Vi var kanonglada över att han tog med oss till olika områden och visade bra shoppingsställen. I Itaewon beställde vi skräddarsydda skjortor för knappt 300 kr styck, verkade bra! Myongdong hade mellanprisklass-ställen i stil med American Apparrel, Gap, Zara m.m. Jag handlade på Zara för första gången! DOCK så är det typ 40% dyrare här än på Zara i Europa. Köpte ändå ett par svarta jeans och ett par beige chinos.
Middag på en japansk restaurang i samma område, gott och trevligt. Kay berättade att han vill bjuda hem oss på en koreansk traditionell middag hos honom och hans föräldrar. Tydligen bor de på 36:e våningen, utsikten lär vara fantastisk.
De allra flesta koreanerna flyttar inte hemifrån förrän de gifter sig. Det är standard att bo hemma tills man är 30 och gifter sig. Annorlunda!
När man är i grupp så är det alltid den som är äldst som bestämmer. Så när jag åt lunch med min grupp i World Economy and Business så var en av de första frågorna hur gammal jag var. Också annorlunda!
Nåväl, nu måste jag väl skriva mitt tal.
Idag åt jag grisinälvor, det smakade äckligt.
Det var min koreanska buddy som tog med mig på lunch, ett litet koreanskt(surprise!) ställe precis vid skolan. 18 kr betalade vi per person. Efter lunchen gick vi till en "arkadhall", fast de är lite mer utvecklade här. Vid entrén säger man hur många man är, sedan blir man tilldelad ett bås i rätt storlek. I båset finns en kanonskön soffa, en spelkonsol av eget val samt en riktigt stor och bra plasma-tv. I vårt fall var det Playstation 3 och Pro Evolution Soccer, som här heter Best Eleven. Jag kan glädja er med att Sverige vann mot Argentina med 2-1.
Efter knappt en timme gick jag därifrån 9 kronor fattigare. Lektion i koreanska... Det är kul att lära sig, men det är så tråkigt med språkklasser. Antar att det har med grundskolan att göra. På måndag skall jag iallafall hålla tal på koreanska!
Igår åt jag lunch med min grupp koreaner från World Economy and Business, även den lunchen billig, 21 kr. Nudlar i soppa med champinjoner, musslor och annat. Efter det serverades bukkombap, ris blandat med fiskbuljong och purjolök, mixat till en röra och garnerat med sjögräs.
Skolan börjar komma ikapp mig för övrigt, tre grupparbeten samt individuellt arbete i koreanskan. Lyckligtvis skall jag i både world economy... och i regional studies.. presentera Norge. Norges business-ansvarige på ambassaden var kanonsnäll som skickade mig en massa info redan samma dag som jag mailade. Heja norska MFO!
Nu är det dags för middag. Imorgon skall jag skriva igen, det är plugg och shopping som står på dagordningen.
kram!
Ibland är det inte lätt med skillnaden på R och L.
Hemma efter en weekend i Busan
Hemma igen efter en weekend i Busan. Det är inte alltid man kan åka dit över en weekend!
I fredags morse åt vi en härlig frukost vid 07.30 här i CJ. Scrambled egg, korvar, stekt broccoli, yoghurt, kiwi, jordgubbar, banan m.m. Bra start på dagen helt klart. Efter detta spenderade vi fyra timmar i en "deluxe"-buss till Gyeongkju. Deluxe innebär tydligen att det bara är tre säten på varje rad, läderklädda och rymmer även feta amerikanare. Kändes dock lite onödigt att betala 60 kr extra för komforten i min mening.
Bart i mitten, Alex bakom sovandes. Deluxe-buss.
Gyeongkju kallas för "the museum without walls" då den är fullsmockad med gamla tempel, gravplatser och minnesplatser. Vi var tyvärr bara där i fyra-fem timmar, så schemat var hektiskt. Jag hade utan problem kunnat spendera åtminstone två dagar där. Nåväl, fick se ett par riktigt gamla tempel, en del munkar, fina dammar och trädgårdar, gigantiska buddha-statyer samt en makalös utsikt efter en timmes promenad i brant uppförsbacke.
Vid ett av templena.
Munkar, man ser iofs munkar lite då och då här i Seoul också, det ligger ett tempel på vägen till skolan.
Jag och Jonas.
Efter detta åkte vi med buss i ytterligare en timme till Busan, vårt "youth hostel" var tydligen ett riktigt fint hotell med pool och jjinjilbang(bastu-avdelning med cirka sex olika bastu-typer).
Lördagen och söndagen ägnades åt city-sightseeing. En imponerande fiskmarknad, Busan Tower, en av asiens största gallerior samt en marknad som jag, Jonas och Richie promenerade genom i 1,5 timme utan att nå slutet.
Andra sidan av stan, utsikt från Busan Tower.
Oändligt lång marknad.
Saker i stora byttor...
Hemresan gick från Busan Train Station till Seoul Train Station. Jag har aldrig sett så stora tågstationer i hela mitt liv, de var som mellanstora flygplatser!
Matmässigt så var det koreanskt. Två måltider var minnesvärda, tyvärr ingen av dem fisk. Jag blev nedröstad varje gång jag föreslog fiskrestaurang tyvärr, jävligt bittert. Hoppades på att få äta pugu, det vill säga blåsfisk. En fantastiskt god bulgogi och en jobbig lunch var iaf minnesvärda. Lunchen var minnesvärd för att i den kalla nudelsoppan var det antingen vita räkyngel eller typ silverfisk. Efter att ha ätit mer än vad jag önskat kan jag med gott samvete säga att just den rätten inte var min favorit.
Mestadels är priserna bra, men när man kommer till "department stores" så är det mestadels de lyxigare europeiska affärerna. Jag hittade en fantastiskt fin mindre resväska som tyvärr kostade 45 000 kr, någon som vill sponsra?
Weekend i 부산
Idag fick jag träffa min grupp i World Economy and Business. Det är fyra koreanska killar varav åtminstone två kan engelska! Riktigt riktigt skönt. Tysken Alex hamnade i sin kurs i en grupp med fyra koreaner, tyvärr kan INGEN engelska.
I övrigt har jag inte så mkt spännande att säga, mer än att det är 18 grader varmt. Därför får ni se lite bilder!
Shapu shapu! Det som är det godaste jag ätit hittills. Köttet stoppar man i grytan ett litet tag innan man äter det.
Riset som är mosat till en kaka och smakar kanon. Finns nog tyvärr inte på matklubbens hemsida. På arlakökets hemsida finns det definitivt inte, eftersom det inte är några produkter från arla i.
Så här ser det ut när jag väljer smoothies, jordgubbar, kiwi, apelsiner... Jag brukar välja banan och jordgubbar.
Helgens sammanfattning
Den fina gallerian som vi även besökte hade märkesprylar som inte var fejk, det var nytt! Och dyrt... ipod var t.ex inte billigare här än i europa, snarare något dyrare. MEN! Ett nintento wii kostar bara 1200 kr som jag eventuellt måste köpa!
Kvällen ägnades åt firande av vår koreanska väninna Guiree. Vi åt på ett fancy sushi-ställe i Gangnam. Det var gott, inte alltför dyrt och precis till vänster om mig satt en väldigt känd koreansk skådespelerska. Wow!
Efter detta besökte vi en riktigt dyr japansk restaurang som fick vara kvällens plats för dryck. Jag drack ett glas vin och en öl, ingen dyr kväll för mig med andra ord. Blev dock paff när jag kollade på menyn och såg att t.ex sashimi kostade 99 000, det är 600 svenska, men betydligt mer här om man tänker på PPP:n(Purchase Power Parity, Professor Hemmert tjatade om det idag på International Business-lektionen).
Lördagen var även den en kanondag. Jag och Henrik åt lunch med en kanontrevlig kille på Exportrådet, vi åt kött på en restaurang i Myongdong innan vi promenerade till exportrådets kontor i samma kvarter. Han berättade om verksamheten, kontoret, några projekt samt hur det är att jobba där. Stort tack till Thomas som hookade upp oss med honom. Efter detta begav jag och henrik oss med linbana upp till Seoul Tower. Det var inte förrän då som vi insåg hur stor den här staden är. Åt vilket håll vi än tittade så såg vi bara stad, stad, stad så långt ögat kunde nå.
Efter en lång och trevlig dag med Henrik(ibland är det skönt att kunna prata svenska en längre tid), åkte vi tillbaka till Anam där vi mötte upp de andra. Vi åkte till Gangnam, åt på en bra italiensk finkrog och gick sedan till nattklubben Answer. Eftersom Benny Benassi spelade där så var det fullt med européer. Det blev sent och dyrt, men det var det värt!
Söndagen var rekreation. Det enda jag uträttade var att läsa ett gäng ekonomiska artiklar från NY Times i uppgift för World Economy and Business, samt att gå på bio med Wachtmeister och Mikko. Biografen låg inte så jättelångt bort, ungefär 3700 med taxin, typ 15 minuter bort kanske? Det är ganska lustigt, vi mäter hur långt bort en plats ligger i form av priset för att åka dit med taxi. När vi slog oss ned i biosalongen kändes det nästan som om jag kommit hem igen, det var så västerländskt... ...tills det på skärmen dök upp exempel på saker som man inte får göra. Man får inte ha fötterna på sätet framför, man får inte kasta popcorn och man får inte prutta. Va?! Ja, det är sant. Det är ju förvisso positivt antar jag, men jag är så svensk att jag blev chockad över det direkta budskapet.
Nu är det ännu en skolvecka, och jag ska faktiskt plugga på annat än koreanska den här veckan.
Kram på er alla där hemma! Idag var det 16 grader.
Fredag - första dagen på helgen
Igår åt jag, Henrik, Jonas, australiensaren Richie och italienare Daniele lunch på Shapu Shapu. Ännu en gång, bästa maten jag haft so far. När vi satt oss i skräddarställning runt bordet så vred de på gasen på plattan i mitten av bordet, placerade där en välfylld gryta samt bar in tillbehör. I grytan fanns det svamp och grönsaker, tillbehören var en söt soya, flytande wasabi, tunna skivor av kött, nudlar och en skål med ris, purjolök(?) och ägg. Ibland är det svårt att veta hur man äter vissa rätter, men Daniele fick agera instruktör.
Först tog vi köttskivorna en för en och lät koka i 30 sekunder innan vi la dem på våra egna tallrikar och åt med svampen, grönsakerna och soyan. Efter detta la vi nudlarna i grytan och lät dem koka i någon minut. Efter att ha ätit nudlarna så kom en servitris/kock och hällde över den kvarvarande soppan i en stor skål och öste i risblandningen i grytan. Med en stor sked började hon röra runt och platta ut riset, så att det blev som en 1-2 cm tjock kaka som fyllde insidan av grytan. Med varsin sked började vi ta ris som vi sen doppade i soppan. Kanongott! Kan vara svårt att göra i Sverige, men det vore kul att hitta någon restaurang i Sthlm som serverade det. Notan hamnade på 8000 per person, dvs knappt 50 kr. Dyrt med koreanska mått mätt, men man blev rejält mätt och belåten. Vi fick dessutom ta så mycket läsk vi ville.
Gårdagens middag blev också dyr, och ett oförglömligt kapitel. Vi åkte till Dangnam för att besöka den omtalade brasilianska steakrestaurangen. För 180 svenska kronor fick vi varsitt glas rött vin, sidedishes i form av sallad, ris m.m, och så mycket top sirloin steaks som vi ville.
Well... Jag vet inte om jag ska bli skräckslagen eller förvånad, men jag åt nio stycken. NIO! Att säga att det var prisvärt vore en underdrift. Väldigt gott, men lite ångest har jag nog idag.
Efter detta gick vi ett kvarter bort, till en bar på fjärde våningen i ett högt hus. Det var folktomt, men vi var 10 personer som spelade dart, drack ett par öl och hade trevligt. Märkligt var det dock, hela kvällen så hade de en uppdukad buffé som var gratis. Musslor, gravad lax, olika saker med ris. På dessertsidan så hade de oändligt med jordgubbar, tiramisu, cheesecake, även snickers och oreos-påsar. Gratis! Tydligen är det alltid så där, och det enda som krävs är att man är där. Annorlunda.
Nåväl, nu ska jag se till att Henrik kommer upp, så att vi kan åka iväg!
Äntligen!
...men 10 000-sedlarna på bilden är äkta. Jag har blivit miljonär! Äntligen!
Onsdag
För övrigt så får vi sitta var vi vill i klassrummen, men vi skall sitta på samma plats resten av terminen, för att professorn lättare skall komma ihåg oss. Betygsättningen här är annorlunda än i Sverige.
Exempel:
20% mitterminstenta
30% sluttenta
20% inlämningsuppgifter
20% aktivt deltagande i föreläsningar
10% presentation
Namnskyltar och bestämda platser gör att vi lättare får "points" vid aktivt deltagande i föreläsningen. Jag gillar det systemet!
Idag på väg till skolan köpte jag en smoothie. Koreanska smoothies är inte som svenska smoothies. Till att börja med kostar smoothies 6-12 kronor. För det andra väljer du fritt vilka frukter du vill ha i. För det tredje så väljer du faktiskt bland fruktlådorna, och när jag valde jordgubb och banan så tog de en skopa färska jordgubbar, samt skalade en banan och ordnade till en smoothie på 20 sekunder. Helt underbart, särskilt när det som idag faktiskt har varit för varmt för att gå med jacka.
När det gäller koreanskan så går det framåt, jag kan nu alfabetet ganska bra, läsandet går framåt. Jag kan läsa saker på gatan, men jag förstår inte vad som står. Idag började vi iaf med att skriva och lära oss ord och uttryck.
Hoppas min kamera kommer snart, så att jag kan lägga upp fler bilder!
kram
Det är skillnad på skola och skola
Första dagarna i skolan här var jag mest fascinerad över vilken fantastisk skola jag kommit till, med helt otroliga byggnader, parker, fontäner med mera. Det ska jävligt mycket till för att Stockholms Universitet ska få pengar för att sätta upp fem 42" LCD-skärmar i en av entréerna, bara för att studenter ska kunna titta på bbc, cnn och andra nyhetsprogram.
Härnäst blev jag imponerad över professorernas meriter. Men det är inte bara professorernas erfarenheter som gör att undervisningen här är roligare. Varje professor har en assistent. Assistenten kommer 15 minuter innan föreläsningen ska börja, ser till att dagens material är på plats, att powerpointen är redo, och att ljus är som professorn önskar. Om en föreläsning ska börja klockan 14.00 så börjar den också då. Dessutom är vi mellan 20-60 pers i klasserna, inte 200+ som i Sverige.
Självklart har man varit uttråkad och småirriterad när man suttit på en föreläsning i kräftriket och det har tagit 20 minuter innan föreläsningen börjar, för att läraren inte vet hur man får igång mikrofonen eller datorn krånglar. Men det vore orättvist att skylla det på lärarna. Mycket lättare att skylla det på Nordkorea! Roligt citat från en sydkoreansk student under international business-föreläsning då ämnet kom in på governments och nordkorea: "But Professor Hemmert, according to Korean Law, North Korea have no government. We are not allowed to treat them as a country."
Så här ser lobbyn i vårt hus ut.
Jag i lobbyn.
Nedan är ett klipp från Henriks kamera( http://seoul.blogg.se ). Han filmade när vi på morgonen promenerade till universitetet. På universitetsområdet spelas morgonmusik.
Senaste dagarna har varit lugna
På koreanskan gick vi igenom ett gäng ord och stavningsregler. Nu kan jag skriva både Korea och Patrik på koreanska, samt läsa det mesta om jag anstränger, även om jag inte förstår ett dugg.
Dilemma... Var på lektion i kursen Strategic Management som verkar riktigt bra, dock så läser jag redan fyra kurser... jobba eller nobba?
Kvällen spenderades åt Cass(inhemsk öl), Soju(inhemsk sprit) och norebang(karaoke).
Fredagen blev lugn, jag och Henrik åkte iväg med tunnelbanan för att besöka ett med västerländskt shoppingstråk vid namn Dongdeong(?). På tunnelbanan såg vi två amerikanska soldater på permis, de såg rätt stereotypa ut. Kängor, militärbyxor, hood-tröjor och keps. Den ena hade tillochmed böjt budweiser-kapsyler och satt runt hela skärmen på kepsen. Kan inte uttala mig om deras personligheter, men det såg stereotypt förjävligt ut =)
I Dongdeong eller vad det heter.
Middag åt vi faktiskt inte med resten av gruppen. Jag och Henrik ägnade middagen till diskussion om vad som hänt i Sverige på sistone tillsammans med Wachtmeister och Jonas. Pirate Bay, FRA, kronans fall och vårt kommande besök till den militärfria zonen i Nordkorea stod på menyn tillsammans med den indiska maten.
Den fjärde april skall vi tillsammans med svenska ambassaden besöka gränsen till Nordkorea. Vi skall få en guidad tur, någon form av mat samt plantera träd! Jag har alltid drömt om att få plantera träd i Nordkorea, det skall stå på mitt CV.
"2008 - Handelsbanken. 2009 - Plantera träd i Nordkorea."
Idag skall vi ha välkomstfest med KUBA, Korea University Buddy assistants". Fest med alla utbytesstudenter och faddrarna alltså.
Sovmorgon!
Söndag=fritzla, måndag=skola
Idag har vi haft de första två klasserna, koreanska och International Business.
På koreanska-lektionen delades vi bara in i mindre klasser, min lärare verkar bra, till skillnad från Henriks som tydligen inte kan engelska. Humor! International Business-professorn Martin Hemmert verkar bra, bra på engelska också. Vi blev imponerade av klassrummen, det ser ut som en miniversion av eu-mötenas sammanträdesrum. Skrivborden går i en båge kring professorns bord och det är otroligt sköna skrivbordsfåtöljer. Skolan i sig är verkligen i världsklass, tillochmed toalettsitsarna har uppvärmning! Stor skillnad mot när man går ut på gatan och byggnaderna skriker slitet asien.
Nåväl, nu har jag inte så mycket mer att säga, om 30 minuter skall vi samlas för middag.
